Massage!

Idag har jag varit på massage tillsammans med två andra svenska tjejer. Det finns otroligt många ställen i Shanghai så det kändes gott att ha någon annan med sig.  Det fanns en och annan punkt i både rygg och nacke som behövde lite extra behandling.
90 minuter senare var jag både mör och avslappnad. Detta ska nog få bli en vana.

Efter det tog jag en tur till killarnas skola. Jag hade lovat Hugo i morse att jag skulle titta in. Väl där kom Hugo och jag kom överens om att det var bättre att jag gjorde mina "ärenden" när han var i skolan så kunde jag vara med honom när han kom hem. Så nu blir det bok och poolen tills killarna kommer hem.

Tyg och myggor!

Igår var första dagen som jag inte var med barnen i skolan. Hittills har jag varit med fram till lunch. Hugo har inte gillat att gå till matsalen, men igår löste han det själv. Steg för steg så går det sakta framåt. Barnen är otroligt trötta när de kommer hem. De åker halv åtta på morgonen och är hemma med skolbussen halv fyra. Jag är full av beundrar.  Jag tänker att det måste surra rejält i deras skallar.

Igår fick jag i alla fall ge mig av på en liten utflykt med tre andra glada flickor. Det blev besök på en tygmarknad. Jag har aldrig sett så mycket tyg i hela mitt liv.  Gång efter gång efter gång tills jag var helt yr i huvudet. Jag köpte inget, men mina soffkuddar måste åtgärdas snarast.
Vi avslutade vår utflykt med en supergod lunch på Element Fresh. De tittade väldigt underligt på oss när vi valde att sitta ute. Lite duggregn stoppades av parasollet och varmt var det.

I natt vaknade Axel av att det kilade på benen. Vi var vakna i mer än två timmar. I morse släpade han sig iväg till skolan men orkade bara fram till elva. Efter det fick vi ta oss en tur till sjukhuset med honom eftersom  myggbetten svullnat och blivit stora röda fläckar på benen. En spruta, salva och några slags droppar gjorde i alla fall underverk. Svullnaden har lagt sig och nu sover han gott i sin säng. Vi får hålla tummarna för att det håller i sig. I morgon ska han redovisa ett arbete om svenska saker. 

Godnatt mina fina!

Vita faran....

Här är min nya vän. Tillsammans har vi idag susat fram genom 20 miljoners staden. En väldigt spännande upplevelse.
På morgonen tog jag mig till killarnas skola och var med där fram till lunch. Efter det cyklade jag och käkade lunch och därefter tog jag mig hem. Mest spännande är det att ta sig över de stora korsningarna. Jag har kommit på att jag ställer mig mellan två kineser och när de kör så kör jag med. Trafikreglerna här är inte helt lätta. De känns som att de som svänger har företräde.

Det kändes skönt att få trampa lite.

TAXI.....

…att åka taxi är faktiskt värt ett eget blogginlägg.

Det finns gott om taxibilar i Shanghai och det är bara att ställa sig vid sidan om vägen och vinka. Det är sedan problemen börjar. Även om jag tränat på att uttala namnet på vår gata så känns det som att varje chaufför har sitt eget sätt att uttala. Eftersom alla gator är långa så gäller det också att veta närmaste korsning till där man bor. Vår gatukorsning heter Jian he Lu/Xian Xia Lu. Den första halvan har jag lärt mig hyfsat.

Häromdagen åkte jag en lång omväg hem och i varje korsning frågade chauffören mig något på kinesiska. Jag svarade ”ja” och ”ok” och funderade sedan på hur konstig den konversationen måste ha framstått eftersom jag inte hade en aning vad han frågade om. Jag kom i alla fall hem och det blev bara en tia dyrare än vanligt.

Jag har lärt mig säga höger och vänster vilket är användbart så länge jag vet ungefär vart jag är och vart jag är på väg. Rakt fram känns som det är rätt länge kvar att träna på innan det uttalet sitter men go go och peka funkar fint.

Från vårt compound har jag fått ett fint visitkort på kinesiska och jag har även en bra app ”Hi Shanghai” vilket underlättar det hela lite. Jag är alltid lite nervös när vi kör omkring, men har hittat några riktmärken att spana efter. Hittills har jag kommit dit jag ska. Mitt första inlägg om vilse i Shanghai kommer säker.

Första skoldagen!

I dag blev det en tidig start. Skolbussen hämtar i området 7.25 så det var bara att stiga upp och sätta på sig ett leendet. Hugo gömde sig under kudden och vägrade komma upp. Han var nog både trött och lite rädd.

Till slut hade i alla fall båda killarna sina skolkläder på och Hans och jag gick med och vinkade av dem. Axel är en klippa. Fast nervositeten syntet i hans ögon så tog han sin lillebror i handen klev på bussen och sa att allt kommer gå bra. Från min ögonvrå trillade det en liten tår. Jag var dock inte den enda nervösa mamman.

Själv åkte jag taxi till skolan och satte mig i cafét. Där satt jag hela dagen och piltade på detta blogginlägg, läste bok och fikade. I cafét satt också en del andra föräldrar, men bara från Skandinavien. De tuffa vikingarna är ganska softa kan man konstatera.

Vid lunchtid dök Hugo upp hand i hand med Mrs Wiser. Lite ledsen, men jag tror mest att han ville kolla att jag verkligen var på plats. Vi åt lunch ihop och sedan tog han Estrid (en svensk tjej) i handen och gick tillbaka till klassrummet.

Eftersom jag lovat killarna att vara på skolan hela dagen så flyttade jag mig inte många meter.

Jag åkte från skolan lite tidigare och mötte dem vi bussen. På eftermiddagen tog hela familjen en tur till Pearl City och köpte ”Börja skolan present”.Det är tufft för killarna att inte förstå men alla säger att engelska brukar komma igång fort. Det ska bli spännande att följa deras utveckling.

Nu sover de båda gott. De var båda väldigt trötta. Imorgon är det en skoldag till och sedan tar vi helg. Planen till helgen är att ta oss till ”Shanghai Ocean Aquarium”.

Combat på kinesiska....

Så har jag då hittat det som kan komma att bli mitt andra hem. California Fitness är en stor träningsanläggning som ligger centralt i Shanghai (tror jag). De kör en del av Les Mills passen, men tyvärr inte attack så den får jag åka hem till Falkenberg och köra.

Igår var jag där och körde ett Body Combat pass. Eftersom passet var på kinesiska eller möjligtvis kinesengelska är jag glad att jag kört så mycket combat hemma. Det var i alla fall tufft, svettigt och vansinnigt kul. Jag svettades och bytte färg till "lätt rosa". Vet inte om kinesiskor inte svettas som oss eller om de inte tog i. Killen bredvid mig tyckte i alla fall att jag såg ut som jag tänkte döda någon. Jag tog det som en komplimang. Dörr till dörr tog det mig 2,5 h. I en storstad får man nog anse det som ok. De har pass mitt på dagen så jag får väl samordna min träning med andra ärenden jag behöver göra.

Tilläggas bör dock att hur cool den kinesiske tränaren än var så saknade jag både träningskompisar och instruktörer från MH.

Kram

En go känsla....

I dag på morgonen ringde vår telefon. Det var Adam (som vi träffade igår) som undrade om Axel ville komma och leka. Att se Axels leende värmde mitt mamma hjärta. Adam har en lillebror som är lika gammal som Hugo så även han hängde med. Det är skönt i området för barnen kan springa mellan husen. Vi har lärt oss säga 505 (vårt husnummer) på kinesiska. Kinesiska är inte lätt. Det känns lite orättvist att barnen har så mycket lättare för att komma ihåg. Min teflonhjärna slår till!

Vi har inga planer för helgen ännu, men blir vädret fint blir det nog en sväng till poolen. Hugo kämpar på för att våga doppa huvudet.
Jag får rapportera på måndag hur helgen blev.

JAg vet att en det av er har haft svårt att kommentera på bloggen. Jag vet inte riktigt vad det kan bero på. Om någon av er som kommenterat har en idé kan ni väl tipsa de andra här.

Ha en skön helg!

Kram Malin

Framme....

Så har vi då landat i Shanghai. Flygresan hit gick över förväntan. Det var bara de 20 sista minuterna som blev en aning guppiga. Det hade dragit förbi en tyfon utanför Shanghai vilket gjorde att det både regnade och blåste rejält.

Vi har installerat oss i vårt hus i Green Valley Villas. Efter två turer till IKEA och inköp av allt möjligt så känns det lite bättre. Rutiga kökshandukar kändes som ett måste. Fast det ska bli skönt när flyttkartongerna från Sverige kommer så att det känns mer som vårt hus. Annars är det ett härligt område med mycket grönt. Idag träffade vi en annan svensk familj och deras killar hängde med hem och spelade lite Wii.

Vi kämpar på alla fyra med tisdsomställningen, men Axel är den som har haft det tuffast.

Imorgon blir det besök på skolan och en tur till ett gym som jag ska kolla på. De har Body Combat.

Nästa vecka börjar skolan för barnen och Hans börjar jobba. Tills dess hoppas jag att uppkopplingen fungerar bättre. Nu får jag låna Hans jobbdator.

Orkar inte läsa igenom så saknas det några bokstäver så bjuder jag på det....Tack och godnatt.